Krönika av David Bennett, ordförande för Omställningsnätverket
Årets miljöhjälte i kategori biologisk mångfald är Pella Thiel. Vår förra ordförande är en av tre som vunnit WWFs utmärkelse med motiveringen “Med en tydlig röst för eldsjälen och debattören Pella Thiel naturens viktiga talan. På ett tydligt och medryckande sätt sprider hon budskapet om naturens självklara rättigheter. Med outtröttlig energi arbetar hon för en internationell lagstiftning mot miljöförstöring och för hela jordens biologiska mångfald. Hennes röst för naturen når över alla gränser hela vägen till FNs innersta hjärta.”
(De andra vinnarna är Magnus Carlsson och Greta Thunberg. Dem får du läsa om på annat håll ;))
Pellas röst har ett sätt att nå fram till alla våra hjärtan och det har jag fått uppleva när hon och jag har samarbetat som med-ordföranden i Omställningsnätverket under två års tid. Jag har sett hur hon har både varit ute och föreläst, faciliterat och suttit i paneler och (smått ovilligt) TV soffor och charmat alla som hon mött. Hon har varit en ledare, hjälte och inspiratör till många inklusive mig. Det är hennes tydlighet och medryckande sätt som har hållit utrymme för Omställningsnätverket att växa till det det är idag.
Jag minns också
Omställningskonferensen i Göteborg 2014 när Pella skulle hålla en workshop i Common Cause (Gemensam Sak) och gick runt rummet till paren (eller om det var grupper om tre), och jag uppmärksammade det med “aha är det finbesök?” varpå hon svarade “va? nej, det jag som får vara med ER!” och ett stort Pella-leende. Sättet hon ALLTID vänder fokuset tillbaka till rörelsen, som hon är en del av har alltid känts så väldigt inkluderande och välkomnande.
Pellas konskevent agerande kan man se på flera sätt. Hon intervjuades två gångerna för DN inom loppet av ett drygt år. Med samma rubrik på både tillfällen kan vi se att Pella har varit övertygad (och övertygande) om att omställningen är det enda som kan funka sedan väldigt länge. “Hyfsat enkelspårig den där omställaren” var Pellas kommentar på Facebook när ena artikeln delades igen på årsdagen av den förra. Enkelspårigheten och tydligheten är livsviktig när omställningen behövs så mycket och verkar vara så svårt för många att greppa. Rubriken och FB-kommentaren fastnade på min näthinna och var en del av inspirationen i min egen omställningsresa. Men mer om det i ett annat inlägg.
Samtidigt som Pella har varit mycket av ansiktet utåt har hon också hållit mitten av organisationen på ett för många osynligt sätt. Med tid och egna pengar (“jaja man måste tydligen betala för att vara omställare”) har hon sett till att det inte blir en munk av nätverket. Munk-effekten är annars en vanlig risk för omställningsinitiativ – där arbetsgrupper får egen kraft och alla engagerar sig i dem med följd att kärngruppen utarmas och tynar bort. Med ingen som håller mitten kan grupperna flyta ifrån varandra och rörelsen blir eventuellt mindre samstämmig. Så har inte hänt med Omställningsnätverket och det är mycket tack vare Pella.
Det har varit en ära att arbeta sida vid sida med en av mina idoler för omställningen och det är så att jag blir fortfarande lite förvånad och glad när jag ser att det är Pella som ringer – “…vill självaste Pella Thiel prata med mig?”
Det är lätt att bli översvällande glad och tacksam när jag tänker på och skriver om Pella och det får vi vara tänker jag. Samtidigt står vi nu inför en möjlighet att fortsätta att utveckla styrelsen, nätverket och rörelsen in i den levande, utforskande, vackra framtiden som våra hjärtan vet är möjligt. Tillsammans tar vi detta experiment till nästa nivå!
Grattis Pella! Grattis oss!