Odlingen i Lenånger blev ganska bra efter allt arbete med jord och kompost tidig i säsongen. I lördags kom unga och äldre för att lyssna och titta på vad som hade åstadkommits där.

Det var ca 15 personer som tittade och lyssnade på berättelsen bakom odlingen. Att matsituationen är prekär och vi måste ta det i egna händer om något ska hända. Det var mestadels erfarna odlare som kom och de var imponerade av resultatet efter bara en säsong. De hade råd att ge om varför vissa grödor inte hade funkat så bra och beröm för grödor som hade gått bra.

En intressant reflektion på det som sades på slutet ”det blir intressant att följa, jag hoppas att det fortsätter att gå bra.” Det är lite grand en kommentar på en stor del av samhället – ett passivt hopp att någon annan arbetar på något välgörande.

Vad ska du göra för att utveckla ett aktivt hopp?