Projektet Hållbara matsystem Härnösand har som mål att engagera människor i de fyra nyckelområdena för hållbara livsmedelssystem: produktion, förädling, lagring och distribution samt kompostering. Det visade sig dock vara svårt att få människor att engagera sig i dessa aktiviteter på fritiden, särskilt tillsammans med främlingar – med ett undantag: gratis potatis!
Med hjälp av projektmedel köptes 2,2 ton sättpotatis in från en grossist, och leverans beställdes. Trots att vi ännu inte hade en lämplig plats för förvaring, var vi tvungna att beställa potatisen då det var hög tid för det. Under tiden försökte projektledaren fördröja leveransen så länge som möjligt för att hinna hitta en lokal att ta emot den. Efter en vecka utan respons på sociala medier, ställdes en fråga till kommunen om det fanns en lämplig lokal som kunde lånas eller hyras. Efter några samtal och ett besök på Navet, Härnösands centralkök, fick projektet erbjudandet att leverera potatisen dit – bara dagar innan leveransen skulle ske.
Vid kontakt med speditören framkom att en traktor med gafflar skulle behövas för avlastning. Tack vare tidigare erfarenheter inom projektet av transporter och lastning, kunde en lösning ordnas snabbt. Två stora säckar med potatis lastades av utan problem och placerades i ett av storkökets kylrum.
Nästa steg var att paketera om potatisen i mindre säckar. Här fick vi hjälp av Arena Trädgård och Snickerigruppen, två arbetsmarknadsåtgärder inom kommunen för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. På drygt en timme, och med god energi, packades nästan hundra mindre säckar potatis tillbaka in i kylrummen.
Under tiden som vi väntade på potatisleveransen, hade vi börjat sprida information om projektet på olika sociala medier, och snart hade över trettio personer anmält intresse. Några trodde att det hela var ett skämt eller ett bedrägeri, men när vi upprepade budskapet och lade upp bilder på potatisen samt erbjöd utkörning, ökade intresset snabbt. Det var både roligt och givande att få kontakt med människor i kommunen och höra deras berättelser om potatisodling, både individuellt och i grupp. En del behövde hjälp att hitta odlingsmark, andra sökte skördehjälp eller förvaringsplats.
Flera deltagare delade potatisen vidare till vänner och grannar. Några grupper, som länge pratat om att göra något gemensamt men aldrig kommit till skott, såg nu sin chans tack vare den gratis potatisen.
Vädret visade sig vara en utmaning – först en torrperiod och sedan mycket regn och bladmögel. Potatissorten Carolus var dock ganska resistent, och skörden ser lovande ut även om inte alla har hunnit ta upp sina potatisar än. Den enda nackdelen var att potatisen hade en del skorv.
Det var både roligt och givande att dela ut potatis, och vi ser att en nationell kampanj skulle kunna finansiera 2 ton sättpotatis på flera platser i landet genom gåvor från företag, kommuner och privatpersoner. Att hantera 2 ton potatis kräver visserligen en del organisation och samarbete, men det skulle också ge lokala koordinatorer möjlighet att bygga nätverk och arbeta tillsammans. Med lokalt stöd till lokala odlingar skulle det bli en gemensam angelägenhet på nationell nivå, och #potatisuppropet kan få ny kraft.
