Vad lockade dig till att vara en del av omställningsrörelsen?

– Jag känner inte att det finns något alternativ. Vi måste hitta andra lösningar och förstå de mönster som för oss åt fel håll och vända dem till mönster som är mer hållbara. För mig är omställning helt självklart. Precis som många andra höll jag på med det här innan omställningsrörelsen fanns men jag tycker att rörelsen är otroligt positiv och den engagerar mycket folk.

På vilket sätt tar ditt engagemang sig uttryck? 

– Kosters trädgårdar är en besöksträdgård med restaurang, med permakultur som idébas, som jobbar aktivt för att vara en förebild och en positiv röst för den nya berättelsen om framtiden. Vi vill inspirera till hållbarhet och mer egen matproduktion genom att jobba med jord, design och sociala perspektiv på hållbarhet, det vill säga regenerativa och residenta system. Detta gör vi bland annat genom att fördröja flödena genom och inom trädgården, till exempel blir allt organiskt till jord och yt- och regnvatten samlas och används får bevattning. Inte minst vill vi att människoflödet långsamt ska gå genom trädgården och uppfatta vad som sker och bli inspirerade. Vår grundläggande bas är att odla så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt med så många slutna kretslopp som möjligt. Trädgården är halvoffentlig och vi delar med oss av våra framgångar och misstag. Min största ambition är att när vi lämnar platsen ska jorden vara bättre än när vi kom.

– Och så är jag inspirerad av omställningsrörelsen när det gäller inre omställning och sociala perspektiv. Det känns otroligt viktigt att jobba med sociala system och att få hållbarhet även där. Det är inte så svårt att odla mat egentligen, det svåra är att få sociala system att fungera. Det finns en massa jobb att göra för att få folk att samarbeta och att lyfta det bästa hos människan. De senaste åren har vi engagerat oss allt mer i det, bland annat genom att skapa ett kooperativ för att möjliggöra för entreprenörskap och ett generationsskifte under ett etablerat varumärke med en stabil grund och permakulturens etik. Kooperativet har i dag tio delägare och driver restaurangen här.

Vad tänker du är det viktigaste för att vi ska kunna ställa om till ett hållbart sätt att leva?

– Jag tror att det är förmågan att samarbeta, och att arbeta fysiskt. Vi lurar oss själva om vi tror att vi kan planera bort fysiskt kroppsarbete. Vi ska inte slita som våra förfäder eller ha dålig arbetsmiljö – vi kan bättre – men vi behöver jobba och genvägarna är sällan smarta.