Krönika av Pella Thiel, ordförande för Omställningsnätverket.

Hur hade världen sett ut om det bara hade funnits hälften så mycket olja som det finns? Då hade oljetoppen inträffat för flera decennier sedan. Vad hade det betytt för hur våra samhällen ser ut idag? Det är en idé som ett gäng forskare undersökt under namnet ”Coalworld”. Det finns ett flott begrepp för detta att göra ett annat antagande om verkligheten: kontrafaktisk historieskrivning. Nu har Omställningsnätverket tillsammans med tre av forskarna bakom Coalworld, Mikael Höök (UU), Elina Eriksson och Daniel Pargman (KTH) fått medel från Energimyndigheten för att arbeta med denna metod i projektet Bortom möjlighetshorisonten: verktyg för att utforska lokal energiomställning.

Utgångspunkten är att skillnaden mellan vad vi skulle behöva göra för att ställa om våra samhällen och vad som upplevs som möjligt att göra är mycket stor. Hur ska man överbrygga gapet? Från omställningsperspektiv antar vi att skiftet från fossil energi innebär ett samhälle som ska drivas med väsentligt mindre energi. Ett samhälle som i grunden skiljer sig från det vi är vana vid och i allmänhet planerar för.

Det är i grunden svårt att föreställa sig något som är väsentligt annorlunda jämfört med den vardag och det samhälle vi lever i. Hur kan man gå tillväga för att utforska hur energi-, klimat- och samhällsomställning ser ut på lokal och regional nivå? Hur kan man utmana och öppna för alternativ som kan te sig orealistiska men som samtidigt kan bidra till nya perspektiv på förändring? (Detta är för övrigt även temat för Rob Hopkins nyutkomna bok From What is to What if?)

En tidig version av projektet hette ”Att förvandla svarta svanar till vita”. Bild M Escher.

Kontrafaktisk historieskrivning kan fungera som tankeexperiment vars huvudsakliga funktion är att utmana det vardagliga genom att “defamiliarisera” och “främmandegöra” det vi tar för givet. Sådana scenarier erbjuder möjligheten att utforska tänkbara parallella utvecklingslinjer som “kunde ha hänt”. Det blir därmed möjligt att formulera alternativa framtider som inte är bakbundna av den tröghet och det stigberoende (“path-dependence”) som det förflutna tvingar på oss såväl fysiskt (redan utbyggd infrastruktur) som mentalt (invanda tankemönster och normer som är svåra att bryta). Genom att gå bortom möjlighetshorisonten blir det genomförbart att först omformulera “vad som upplevs möjligt att göra” och att därefter formulera och jobba mot nya mål.

Målet med projektet är att utveckla en scenario-workshopmetodik och att använda denna för att genomföra workshops som utforskar och stödjer lokal energiomställning genom att hjälpa lokala aktörer att fokusera på, bearbeta, demokratiskt förankra och förstora “vad som upplevs som möjligt att göra”. I projektet kommer vi att genomföra workshops med lokala och regionala omställningsgrupper, politiker och tjänstemän samt med representanter och entreprenörer från civilsamhället och lokalt näringsliv i olika delar av landet. Samarbetspartners är till att börja med Ragunda kommun, Södra Norrlands omställningscentrum, Länsstyrelsen i Västernorrland och Studiefrämjandet i Västra Götaland. Ett av projektets resultat kommer att bestå av policyrekommendationer för hur omställning kan stödjas på lokal, regional och nationell nivå. En viktig del av projektet är att nå en bred spridning av workshopmetodiken och resultaten.

Så, nu letar vi efter dig! Skulle du och din omställningsgrupp vilja bjuda in till en workshop med lokala/regionala aktörer för att utforska en lågenergiframtid? Hör av dig till info@omstallning.me så pratar vi vidare!

Affisch från en workshop om kontrafaktisk historia arrangerad av forskarna bakom Bortom möjlighetshorisonten.