alla sätta potatis - utom de tråkiga!

Potatisuppropet!

Vad är potatisuppropet?

Småskalig odling för livsmedelsberedskap

Sveriges livsmedelsberedskap är inte god. Det vi inte får ner i jorden under de närmsta veckorna kan vi inte skörda i höst. Men vi behöver inte vänta på beslut uppifrån, vi kan agera själva och på köpet hitta gemenskap med varandra och med jorden. Alla kan vara med!

1. Sätt potatis
2. Berätta för andra
3. Fråga din kommun vad de gör

Vi har också finfina flyers som man kan skriva ut som du hittar här.

Mer om vad och varför nedan!

 

 

 

Vad är potatisuppropet?

Småskalig odling för lokal resiliens

Nu är det dags att öka den lokala självförsörjningen! Omställningsinitiativet Närjord i Söderhamn har startat Potatisuppropet som en utmaning till oss alla att se till att vår matberedskap är god.

Allt fler röster varnar nu för livsmedelsbrist. De begränsningar i rörlighet som följer i spåren av Covid-19 har väckt en diskussion om livsmedelssystemets sårbarhet. FN-organisationerna FAO, WTO och WHO säger i ett gemensamt uttalande att det nu finns anledning att oroa sig för livsmedelssäkerheten i världen. Omställningsgrupper kan ta initiativ för att öka självförsörjningen samtidigt som vi lyfter behovet av lokal resiliens i omställningens tid. Vi har mobiliserat vid kriser förr, vi kan göra det idag också.

Sveriges matberedskap är inte god. Vi har inga beredskapslager, varken av mat eller drivmedel. Vid ett importstopp tar maten i butikshyllorna slut på några dagar. Nu när världens länder på stänger sina gränser kan vi inte förlita oss på en matförsörjning som beror på ett ständigt flöde av leveranser. Det gäller att agera redan denna växtsäsong. Det vi inte får ner i jorden under de närmaste två månaderna kommer vi inte att kunna skörda i höst.

Varför just potatis? Nu som förr är potatisen vårt bästa och pålitligaste baslivsmedel, men all lokal matproduktion är viktig!

 

Här berättar en av initiativtagarna till Potatisuppropet om vad det är

 

Hur deltar man i potatisuppropet?

Det finns många sätt!

Här är några förslag:

]

Sprid initiativet

Samla människor kring lokal odling (på lämpligt sätt förstås). Sprid initiativet, bli fler som odlar, själva och tillsammans! Vad kan ditt omställningsinitiativ hitta på? Hur många potatisar får ni ner i jorden?

Använd gärna våra flyers.

]

Sprid kunskap

Ta kontakt med lokala trädgårdsföreningar, folkhögskolor eller andra med odlingskompetens.  Kan ni samverka för att sprida kunskap om hur man gör?

]

Samverka med offentliga aktörer

Sveriges kommuner och landsting har i nuläget enligt lag det yttersta ansvaret för invånarnas livsmedelsförsörjning. Ta kontakt med kommunen och fråga hur de har tänkt kring livsmedelssäkerhet. Hur kan de stötta lokala livsmedelsproducenter nu genast? Kan ni samarbeta? Finns det mark som kan användas för odling? Kan kommunen ställa upp med maskiner och utsäde? Kan kommunen förköpa skörden till kommunal verksamhet? Hitta inspiration i Närjords beredskapsplan!

]

Ta kontakt med förskolor och skolor

Kan de få igång en egen potatisåker innan sommarlovet?

]

Sprid ordet

Lyft frågan i media! Skriv debattartiklar och insändare om matberedskap, omställning och odling av potatis och annat gott. Bli inspirerad av debattartikeln om Närjords beredskapsplan. Sätt upp flyers där du bor!

]

Vad hittar ditt omställningsinitiativ på?

Tagga Omställningsnätverket och #potatisuppropet på sociala medier, och berätta för oss vad ni gör! info@omstallning.net

växande folkrörelse

Lokala exempel

Potatisuppropet i Grangärde

Potatisuppropet i Grangärde

Text och bild: Germund Sellgren Två mil norr om Ludvika, mellan sjöarna Bysjön och Björken, ligger det lilla samhället Grangärde. Jag färdas längs Gamla vägen en gnistrande vacker vårdag. Himlen är klarblå och solen värmer gott vilket får lönnarnas blommor att slå ut...

Potatisuppropet är ett exempel på omställning i praktiken

När potatisuppropet startade på torget i Söderhamn på påskafton den 11 april i år knöt det an till de mat- och potatiskravaller som ägde rum i Sverige för lite mer än hundra år sedan. Då, 1917, var det världskrig och dyrtider och många fick gå hungriga. Och det var...

Potatisuppropets framfart i Göteborg

Potatisuppropets framfart i Göteborg

Potatisuppropet breder sig ut land och rike runt. Det sätts potatisar i mängder, startas odlarföreningar, anordnas crash courses i odling och antalet skitiga fingrar har ökat exponentiellt. En annan viktig dimension av potatisuppropet är arbetet mot och med...

Oui c’est vrai! Potatisuppropet är internationellt!

Oui c’est vrai! Potatisuppropet är internationellt!

Omställning Frankrike sätter potatis för att öka lokal matresiliens. Salut France! Vilka nyheter! Omställning Frankrike har berättat för oss att de också sätter potatis! Såklart! Omställare är ju allt annat än tråkiga! Där heter Potatisuppropet Opération Patates! dvs...

Holmåsa potatiskooperativ sätter guld i åkern

Holmåsa potatiskooperativ sätter guld i åkern

Ett av alla de hundratal initiativ som anslöt sig till Potatisuppropet var Holmåsa Potatiskooperativ i Borås. När de satte sina potatisar bjöd de också med Borås Tidning till att skriva om sitt kooperativ, livsmedelsförsörjning och självklart Potatisuppropet.

varför ett POTATISUPPROP?

Ett sårbart livsmedelssystem

Behov av långsiktig resiliens

Covid-19 pandemin innebär en akut störning i ett livsmedelssystem som redan är sårbart. Det svenska livsmedelssystemet är helt beroende av import av såväl mat som insatsmedel. De beredskapslager av livsmedel som tidigare funnits monterades ner i samband med Sovjets fall och EU-inträdet, vilket gör att eventuella importhinder slår hårt och fort. Sveriges självförsörjningsgrad har minskat snabbt de senaste 30 åren och anges idag ofta till 50%, men det gäller bara om alla andra insatsmedel, t ex bränsle, bekämpningsmedel och handelsgödsel kan användas som normalt.

Denna sårbarhet kan medföra stora konsekvenser när arbetskraft inte kan komma enligt förväntningarna eller då stater börjar införa exportstopp. Restriktioner på export av vete och ris diskuteras eller har införts i bl a Ryssland, Kazakstan och Vietnam, som tillhör de största exportörerna i världen av dessa basvaror. Grönsaks- och fruktproducenter i Storbritannien, Tyskland, Spanien och Italien är helt beroende av säsongsarbetare från Nordafrika och Östeuropa för sin export.

Fossil energi är helt nödvändig för Sveriges livsmedelsförsörjning som alltså är sårbar för utebliven oljeimport. JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) undersökte i studien Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel – möjliga konsekvenser vid en brist på fossil energi  i tre scenarier livsmedelssektorns fossilberoende. I scenarierna medelhög (50 % minskad import) och hög brist (75 % minskad import) är det enligt studien inte möjligt att hålla Sveriges befolkning ovanför svältgränsen.

Klimatförändringar och livsmedelssäkerhet

Samtidigt pågår en klimatförändring med krisartade konsekvenser. Klimatförändringarna innebär att jordbruket behöver bygga upp en helt annan resiliens än idag. Sverige är ett av de länder som har bäst förutsättningar att producera mat i en varmare värld. Vi borde därför ta ett globalt ansvar som livsmedelsexportör. Men även Sverige har drabbats allvarligt av klimatförändringarna. Att årstiderna blir allt mer oförutsägbara är ett reellt hot mot jordbruket.  Den varma och torra sommaren 2018 innebar nästan en halvering av den svenska spannmålsskörden. Sammantaget innebär denna situation att responsen på den akuta covid-19-krisen kan vara en möjlighet att adressera andra, potentiellt ännu allvarligare kristillstånd. Nu gäller det redan denna växtsäsong. Jordbruket, till skillnad från annan industri, är helt beroende av de naturgivna förutsättningarna.

 

 

Den småskaliga odlingen en viktig respons

Den småskaliga fritidsodlingen kan utgöra en snabb respons på en akut kris, och samtidigt stärka hela samhällets resiliens. Under tidigare kriser, exempelvis världskrigen, har den småskaliga odlingen varit helt ovärderlig. I Stockholm odlades såväl Humlegården som Vasaparken upp och staden delade ut sättpotatis till folket. Koloniträdgårdar var en viktig del av stadsbornas försörjning av potatis, grönsaker och frukt. På senare tid har intresset för småskalig odling ökat, med nya former som andelsodling, tillsammansodling, stadsodling etc, och nya folkhögskolekurser med odlingsinriktning. Detta innebär en viktig möjlighet  att snabbt kunna ställa om till en mer resilient livsmedelsförsörjning.

Trädgårdsodling har en potentiellt hög avkastning per ytenhet. Idag konsumeras knappt 130 000 ton frukt och grönsaker från ren fritidsodling, motsvarande ca 9 % av den totala konsumtionen av motsvarande produkter i landet. Men enbart fritidsodlingen har potential att producera uppemot 700 000 ton ätliga grödor, alltså mer än fem gånger så mycket som idag.

 

 

 

 

Håll kontakten!

Skriv gärna till oss. Vill du ha vårt nyhetsbrev - lämna ditt namn och din e-postadress och skriv "nyhetsbrev" i meddelanderutan så skickar vi det till dig.

2 + 13 =