Alla sätta potatis - utom de tråkiga!

Potatisuppropet
VAD ÄR POTATISUPPROPET?

Småskalig odling som fredsberedskap

Sveriges livsmedelsberedskap är inte god. Det krävs en helt annan sorts prepping än att hamstra på sig couscous från Intersport. Vi pratar hellre om beredskap för fred än beredskap för krig, vi tror att nyckeln till en positiv respons på vår tids kriser är delaktighet och gemenskap. Vi vet att fler kommer att behöva vara delaktiga i matproduktionen och vi behöver inte vänta på någon, vi kan agera själva!
Vi är ett flertal organisationer (se vilka nedan) som vill se en bred folklig rörelse för matsäkerhet, som inte bara har fred jorden utan också fred med jorden som princip. Alla kan vara med!

Gör så här:
1. Sätt potatis – gärna tillsammans
2. Berätta för fler – sprid budskapet
3. Fråga din kommun vad de gör för matsäkerheten

Varför just potatis? Nu som förr är potatisen vårt bästa och mest pålitliga baslivsmedel. Nästan vem som helst kan odla potatis, men all lokal matproduktion är förstås viktig.

Här samlar vi resurser du kan använda och länkar du kan inspireras av!

 

Hur deltar man i potatisuppropet?

Gör så här:

]

Börja sätt potatis

Samla människor kring lokal odling. Bli fler som odlar, själva och tillsammans! Var kreativa! Anordna en potatissättarfest! Utmana grannarna i hur  många potatisar ni får ner i jorden. Kolla tex in Lands potatisodlarskola

]

Få med fler

Ta kontakt med lokala trädgårdsföreningar, stadsodlingar, folkhögskolor eller andra med odlingskompetens.  Kan ni samverka för att sprida initiativet till fler? Kan skolor och förskolor göra en egen potatisåker innan sommarlovet?

]

Sprid ordet

Lyft frågan i media! Skriv debattartiklar och insändare om matberedskap, omställning och odling av potatis och annat gott. Bli inspirerad av debattartikeln om Närjords beredskapsplan.

Tagga #potatisuppropet på sociala medier!

Läs Ylva Lundins Text ”Sveriges självförsörjningsgrad är 0!”

Läs Kristina Forsbergs text ”Sätt din potatis, snälla”

Här har vi samlat ytterligare resurser

]

Samverka med offentliga aktörer

Sveriges kommuner och regioner har i nuläget enligt lag det yttersta ansvaret för invånarnas livsmedelsförsörjning. Ta kontakt med kommunen och fråga hur de har tänkt kring livsmedelssäkerhet. Hur kan de stötta lokala livsmedelsproducenter nu genast? Kan ni samarbeta? Finns det mark som kan användas för odling? Kan kommunen ställa upp med maskiner och utsäde? Kan kommunen förköpa skörden till kommunal verksamhet? Hitta inspiration i Närjords beredskapsplan!

Historik

När pandemin slog till och det glesnade på hyllorna i matbutikerna år 2020 startade omställningsinitiativet Närjord i Söderhamn Potatisuppropet. Syftet var att uppmärksamma bristerna i livsmedelsberedskapen och hur civilsamhället kan bidra till att stärka den. De begränsningar i rörlighet som följde i spåren av Covid-19 väckte en diskussion om livsmedelssystemets sårbarhet. Potatisuppropet har tagit inspiration från potatisupproret som ägde rum över hela landet 1917 och som var en protest mot det svåra matläge som rådde under första världskriget. Sverige var avspärrat och skörden året innan hade varit dålig. Maten ransonerades och under våren startades demonstrationer i flera städer, främst av kvinnor. Först ut var tvåhundra skärgårdskvinnor i Söderhamn. Den 11 april marscherade de in till staden och lämnade över en skrivelse till brödbyråns chef i vilken de förklarade vilken nöd som rådde bland arbetarna. Samhället präglades av misstro och oroligheter. Det sägs att dessa hungerdemonstrationer är det närmaste Sverige varit en revolution.

Här berättar en av initiativtagarna om Potatisuppropet

 

Vi är en del av Potatisuppropet

växande folkrörelse

Lokala exempel

Potatisuppropet i Grangärde

Potatisuppropet i Grangärde

Text och bild: Germund Sellgren Två mil norr om Ludvika, mellan sjöarna Bysjön och Björken, ligger det lilla samhället Grangärde. Jag färdas längs Gamla vägen en gnistrande vacker vårdag. Himlen är klarblå och solen värmer gott vilket får lönnarnas blommor att slå ut...

Potatisuppropet är ett exempel på omställning i praktiken

När potatisuppropet startade på torget i Söderhamn på påskafton den 11 april i år knöt det an till de mat- och potatiskravaller som ägde rum i Sverige för lite mer än hundra år sedan. Då, 1917, var det världskrig och dyrtider och många fick gå hungriga. Och det var...

Potatisuppropets framfart i Göteborg

Potatisuppropets framfart i Göteborg

Potatisuppropet breder sig ut land och rike runt. Det sätts potatisar i mängder, startas odlarföreningar, anordnas crash courses i odling och antalet skitiga fingrar har ökat exponentiellt. En annan viktig dimension av potatisuppropet är arbetet mot och med...

varför ett POTATISUPPROP?

Ett sårbart livsmedelssystem

Behov av långsiktig resiliens

Ett mer osäkert och instabilt världsläge påverkar ett livsmedelssystem som redan är sårbart. Det svenska livsmedelssystemet är helt beroende av import av såväl mat som insatsmedel. De beredskapslager av livsmedel som tidigare funnits monterades ner i samband med Sovjets fall och EU-inträdet, vilket gör att eventuella importhinder slår hårt och fort. Sveriges självförsörjningsgrad har minskat snabbt de senaste 30 åren och anges idag ofta till 50%, men det gäller bara om alla andra insatsmedel, t ex bränsle, bekämpningsmedel och handelsgödsel kan användas som normalt.

Denna sårbarhet kan medföra stora konsekvenser när arbetskraft inte kan komma enligt förväntningarna eller då stater börjar införa exportstopp. Restriktioner på export av vete och ris diskuteras eller har införts i bl a Ryssland, Kazakstan och Vietnam, som tillhör de största exportörerna i världen av dessa basvaror. Grönsaks- och fruktproducenter i Storbritannien, Tyskland, Spanien och Italien är helt beroende av säsongsarbetare från Nordafrika och Östeuropa för sin export.

Fossil energi är helt nödvändig för Sveriges livsmedelsförsörjning som alltså är sårbar för utebliven oljeimport. JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) undersökte i studien Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel – möjliga konsekvenser vid en brist på fossil energi  i tre scenarier livsmedelssektorns fossilberoende. I scenarierna medelhög (50 % minskad import) och hög brist (75 % minskad import) är det enligt studien inte möjligt att hålla Sveriges befolkning ovanför svältgränsen.

Klimatförändringar och livsmedelssäkerhet

Samtidigt pågår en klimatförändring med krisartade konsekvenser. Klimatförändringarna innebär att jordbruket behöver bygga upp en helt annan resiliens än idag. Sverige är ett av de länder som har bäst förutsättningar att producera mat i en varmare värld. Vi borde därför ta ett globalt ansvar som livsmedelsexportör. Men även Sverige har drabbats allvarligt av klimatförändringarna. Att årstiderna blir allt mer oförutsägbara är ett reellt hot mot jordbruket.  Den varma och torra sommaren 2018 innebar nästan en halvering av den svenska spannmålsskörden. Sammantaget innebär denna situation att responsen på den akuta covid-19-krisen kan vara en möjlighet att adressera andra, potentiellt ännu allvarligare kristillstånd. Nu gäller det redan denna växtsäsong. Jordbruket, till skillnad från annan industri, är helt beroende av de naturgivna förutsättningarna.

 

 

Den småskaliga odlingen en viktig respons

Den småskaliga fritidsodlingen kan utgöra en snabb respons på en akut kris, och samtidigt stärka hela samhällets resiliens. Under tidigare kriser, exempelvis världskrigen, har den småskaliga odlingen varit helt ovärderlig. I Stockholm odlades såväl Humlegården som Vasaparken upp och staden delade ut sättpotatis till folket. Koloniträdgårdar var en viktig del av stadsbornas försörjning av potatis, grönsaker och frukt. På senare tid har intresset för småskalig odling ökat, med nya former som andelsodling, tillsammansodling, stadsodling etc, och nya folkhögskolekurser med odlingsinriktning. Detta innebär en viktig möjlighet  att snabbt kunna ställa om till en mer resilient livsmedelsförsörjning.

Trädgårdsodling har en potentiellt hög avkastning per ytenhet. Idag konsumeras knappt 130 000 ton frukt och grönsaker från ren fritidsodling, motsvarande ca 9 % av den totala konsumtionen av motsvarande produkter i landet. Men enbart fritidsodlingen har potential att producera uppemot 700 000 ton ätliga grödor, alltså mer än fem gånger så mycket som idag.

Vill du veta mer om Potatisuppropet?

Kontakta oss

Arci Pasanen, mejla Arci, 0728-951802
David Bennett, mejla David,  0733-190731

Ta kontakt!

Skriv gärna till oss. Lämna ditt namn och din e-postadress. Inled förslagsvis med "Till styrelsen" eller liknande.

6 + 3 =