BLOGG

Artiklar

Transition Networks’ hub meeting i Köpenhamn – en rapport

Den 9-12 september höll Transition Network det årliga mötet med representanter för de nationella ”hubbarna” i Köpenhamn. Omställare från Rumänien, Kroatien, Tyskland, Italien – hela 18 länder var representerade. Brasilien och Mexico var de som fick resa längst. Från Sverige var vi fyra personer (vilket var ett undantag, de andra hade max två): jag, Stephen Hinton, Jan Forsmark och Anna Haraldsson Jensen, som representerade Hela Sverige ska leva.

Första delen av mötet hölls i Vig, ca 1 timme utanför Köpenhamn. Redan i bussen sattes tonen med en övning i sociokratiskt beslutsfattande: skulle vi sova män och kvinnor för sig eller blandat? Denna fråga upptog lejonparten av bussresan, med diverse utvikningar kring t ex snarkare. Att fatta beslut baserat på medgivande tar tid på kort sikt men tenderar att hålla på lång sikt…

Mycket tid ägnades åt att landa på platsen och i situationen. Vi presenterade i grupper var någonstans vi befinner oss i våra respektive länder, hur strukturer och relationer ser ut och vad vi gör. Hur arbetet är organiserat varierar mycket mellan länder, men de flesta verkar utgöra egna organisationer eller just i färd med att bilda sådana.

Denna dag, nionde september, var det fullmåne, och Ellen från Italien föreslog att vi skulle dansa Almdansen. Denna dans har ett väldigt kraftfullt ursprung och dansas varje fullmånekväll av människor runt om i världen för att hedra engagemanget för livet (på Värmdö har vi dansat Almdansen för att skydda en våtmark från att bebyggas med en väg). Det var en vacker och intensiv upplevelse att dansa med människor som känner så starkt för världen.

Dag två ägnades åt att drömma om framtiden för både våra nationella sammanhang och Transition Network internationellt. Var kan vi vara om ett år – vad är möjligt? Drömmandet utmynnade i ett Open Space. På kvällen for vi mot Köpenhamn där alla soffsurfade på olika håll.

Den tredje dagen påbörjades i ”Papiröen” en slags food court med gatumatstånd bestående av husvagnar, containrar och folkabussar inkörda i en hangar. Gör-det-självandan var påtaglig. Vi fick kaffe innan vi gick till vår möteslokal – i ett parkeringsgarage på baksidan!? Jag förstår fortfarande inte tanken bakom, men för mig blev det en illustration kring hur vi arbetar med omställning. Skitviktigt arbete som kräver fullt fokus med totalt kaos runt omkring. Jag önskar att jag hade kunnat läsa Rob Hopkins’ tankar när han försiktigt kom insläntrande i garaget…

Mötet tog pauser med jämna mellanrum när någon körde vinkelslip eller när en moped for igenom garaget (en idé om förhållandena får du genom Robs kamera) Vid en nyckelpresentation kom plötsligt en sopbil inåkande. Det var helt surrealistiskt. Vad som hände sedan fick flera av oss att sitta som fågelholkar; chauffören kliver ut och säger på danska ”vänta, jag måste hämta kameran” och sedan tog han en bild av oss.

”Kom han från framtiden?” utbrast någon när han backade ut igen.

Två dagar tillbringades här – för mig mest i ett samtal på temat ”What is a hub?”. Allt kring relationen mellan Transition Network och de nationella hubbarna verkar vara i rörelse just nu, så det var mycket spännande. Bland annat fick vår grupp input från den grupp som diskuterade systemskiften – de menade att en hub kunde vara ett ”vakttorn” (watchtower) och de lokala initiativen ”sensorer” som snabbt känner av vad som händer i samhället och kan uppmärksamma hubben på det. Hubben kan ta vara på dessa signaler och urskilja trender som kommuniceras så att det gynnar initiativen men även externa aktörer och Transition Network. På frågan om ingen i systemskiftesgruppen kände att benämningen ”vakttorn” hade lite knepiga konnotationer blev svaret: ”No. But we were all men…”

Sammanfattningsvis fyra otroligt givande dagar med grym processledning och inspirerande människor, såklart. Sex arbetsgrupper bildades som ska verka under året – vissa säkert längre: