Av Giséla Linde
Självklart hade vi dansat soldanser innan – det ingår väl i all kursplanering? Men man kan ju aldrig säkert veta. Så när det var dags att visualisera en omställd framtid, och solen lyste varm över kursdeltagare som låg utspridda i gräset och njöt, då var det lätt för en kursledare att känna sig lycklig. Just där och just då var allt precis som det skulle vara. Varm och närande gemenskap med andra omställarhungriga. Närhet till naturen, med himmel och hav i fonden. En stark glädje över att bara vara levande. Kanske var det därför visionerna blev så starka, och stunden av delning så magisk? Det minnet bär jag med mig in i vardagen och hösten.
Första helgen i september höll Pella Thiel och jag Finlands och Ålands första Transition Launch på Lemböte lägergård ca 15 km utanför Mariehamn.
Våren 2014 började föreningen Ålands Natur och Miljö nosa på Omställningsrörelsen, och sen i våras är vi ett registrerat initiativ, hos Omställningsnätverket i Sverige än så länge, för språkets skull och för att det är skönt att vara en del av ett större nätverk tillsammans med andra som hunnit längre.
Men det var inte bara ålänningar och svenskar som hittat till helgens kurs, utan också flera finlandssvenska gäster från Helsingfors och Åboland. Än en gång blev man också påmind om vilken kraft det finns i att mötas. Att inspireras och lära av varandra: Hur gjorde ni på Värmdö? Hur ser processen ut på Åland? Vad kan vi ge vidare till Pargas, där Omställningsrörelsen ännu är nyfödd och inte hittat sin form?
Och hur får vi alla till ett vettigt vardagsliv på vägen, i skarven mellan det gamla och det nya? Hur får man tid och ork att räcka när man både har åtaganden i det gamla systemet och vill vara med och skapa något nytt?
Ibland är det också hälsosamt att se på det man har med hjälp av utomstående ögon. En brainstorming visade att Åland har en del sköna omställningsresurser. Men på hemmaplan fastnar man ändå lätt i motstånden.
Då är det rätt hälsosamt att höra en Pella vråla av entusiasm. En avgränsad ö med korta avstånd, mycket natur och därtill självstyre, en årlig skördefest då ålänningarna går man ur huse för att besöka öppna gårdar och fylla sina förråd med lokalproducerad mat, ett Fredsinstitut, varroafria bin, flest soltimmar i Norden etc… ”Vilken omställningsö!”, tjöt Pella. ”Ni har ju allt! Ni skulle kunna bli det stora Omställningsparadiset i Norden!”
Det vore grejer… Nu har vi tagit ett steg till på den vägen. Det känns som ett stort kliv.
Foton: Pella Thiel och Jessica Sundberg